Vilken tandkräm ska man välja?

Här är en guide över vilken typ av effekt olika typer av tandkräm har. Du får även några bra tips om hur du bäst tar hand om dina tänder när du använder tandkräm.

Fluor är den viktigaste ingrediensen i tandkräm

Det första du ska tänka på när du väljer tandkräm är att den innehåller fluor. Fluor är ett naturligt ämne som har den effekten att det stärker tändernas emalj och gör dem mer motståndskraftiga mot kariesangrepp.

Vi får i oss lite fluor via maten och vattnet. Det är dock för lite fluor för att ge tänderna ett gott skydd och vi behöver tillsätta fluor i vår dagliga tandhygien. Innan fluor tillsattes i tandkräm hade vi betydligt större problem med tänderna och karies var mycket vanligt. När fluortandkrämen kom till Sverige i mitten av 60-talet fick vi mycket bättre tandhälsa. I dag ses fluor som det främsta sättet att skydda tänderna på.

Om du tittar på innehållsförteckningen på en fluortandkräm står det förmodligen natriumfluorid (NaF). Det beror på att fluor är en gas och behöver bindas med till exempel natrium för att kunna tillsättas i tandkrämen. Hur mycket fluor en tandkräm innehåller anges i ppm (antal per miljon). 1450 ppm är en bra fluorhalt i en tandkräm. Det finns även tandkrämer med högre fluorhalt för de som lider av en högre risk att drabbas av karies. De tandkrämerna bör dock bara användas efter rekommendation från tandläkare.

Rekommendationen är att vuxna och barn över 6 år bör borsta tänderna med en fluortandkräm varje morgon och kväll. Barn kan använda fluortandkräm från att den första mjölktanden kommer fram. Små barn bör använda en särskild barntandkräm som innehåller mindre fluor.

Olika tandkrämer för olika behov

Det stora urvalet av tandkräm beror mycket på att det finns olika lösningar på olika behov, till exempel för de som har problem med ilningar i tänderna eller behöver stärka emaljen. Känner du dig osäker på vilken tandkräm som lämpar sig bäst för dig kan du rådfråga din tandläkare.

Här är några olika typer av tandkräm för olika behov och hur de verkar.

• Whitening-tandkräm. Det har blivit populärt med tandkrämer som tar bort missfärgningar och gör tänderna vitare. De fungerar i regel så att det finns ett slipmedel i tandkrämen som slipar bort missfärgningarna från tanden. Ett problem med de här tandkrämerna är att en del av dem är grovkorniga och sliter mycket på tänderna. Det kan leda till att det blir skador på emaljen med tiden. Det finns whitening-tandkrämer som använder andra metoder för att få bort missfärgningarna, till exempel de som löser upp dem eller som förändrar emaljens ytspänning så att missfärgningarna inte fäster lika lätt.
• Tandkräm för ilande tandhalsar. Med åldern blir det allt vanligare att tandköttet drar sig tillbaka och blottar tandhalsarna. Framför allt om vi borstar tänderna på fel sätt. Det går att motverka ilande tandhalsar med särskild tandkräm. Ett vanligt ämne i den typen av tandkräm är kaliumnitrat. Det är ett ämne som bildar ett skikt som minskar ilningarna genom att dämpa smärtsignalerna i nervtrådarna.
• Tandkräm mot munblåsor. En del som har en känslig munslemhinna kan få munblåsor (afte) av sin tandkräm. Det kan bero på det ämne som gör så att tandkrämen skummar, natriumlaurylsulfat (NLS, eller SLS på engelska), irriterar de känsliga slemhinnorna. Det finns mildare tandkrämer som inte innehåller natriumlaurylsulfat. De löddrar inte men rengör tänderna precis lika bra som andra tandkrämer.
• Tandkräm som skyddar emaljen. Att dricka mycket läsk och äta eller dricka sura saker kan orsaka frätskador på tänderna. Det gör tänderna känsligare för kariesangrepp och kan även leda till ilningar i tänderna. Tandkräm som är inriktad mot att skydda emaljen har i regel en väldigt låg slipverkan och ett neutralt pH-värde. Det finns även forskning som visar att tandkräm som innehåller ämnet hydroxyapatit har en skyddande effekt och kan bidra till återmineralisering av tänderna.
• Tandkräm mot tandlossning. Tandlossning beror ofta på tandköttsinflammation. Tandkräm som innehåller det bakteriehämmande ämnet triclosan motverkar bakteriebeläggningar på tänderna och minskar risken för tandköttsinflammation. Triclosan bryts ned långsamt och har en negativ effekt på miljön. Därför är det viktigt att endast använda tandkräm med triclosan på inrådan av tandläkare.
• Barntandkräm har en fluorhalt (1000 ppm) som rekommenderas för att förebygga karies hos barn upp till 6 år. Barntandkräm är ofta mild, har ingen eller en angenäm smak och saknar skummedel.

Tips och råd när du borstar tänderna med tandkräm

• Att borsta tänderna med en fluortandkräm hjälper till att ta bort den hinna av bakteriebeläggning (plack) som lägger sig på tänderna och tandköttet. Den hinnan är den främsta orsaken bakom karies och tandlossning. Borsta tänderna två gånger om dagen, i två minuter per gång, för att få bort all plack. Använd två centimeter tandkräm på tandborsten för att få rätt mängd fluor.
• Eltandborstar är effektiva för att få bort plack från tänderna. Det du ska tänka på är att de i regel har ett litet borsthuvud som gör det svårare att lägga på tillräckligt med tandkräm. Fyll gärna på med mer tandkräm på borsten efter att du har borstat ena käken.
• Det är viktigt att du rengör ordentligt vid tandköttskanten. Det gör du genom att vinkla borsten snett mot tandköttet (cirka 45 grader) och gnugga med små rörelser. Tryck inte för hårt, då böjer sig bara stråna på borsten och rengör sämre.
• Spotta inte ut tandkrämsskummet när du är klar. Låt det vara kvar i munnen och sila det mellan tänderna så kan fluoren i tandkrämen verka ännu längre. Skölj inte munnen efteråt. 
• Om du använder munskölj efter tandborstningen är det viktigt att den innehåller lika mycket fluor som tandkrämen. Annars sköljer du bort fluoret som tandkrämen tillförde tänderna.
• Det kan vara svårt att komma åt mellan tänderna. Använd gärna tandtråd, tandstickor eller en mellanrumsborste för att få bort beläggningarna mellan tänderna.
• Små barn som har fått sin första tand kan borsta med fluortandkräm. En klick stor som barnets lillfingernagel är en bra dosering. En vuxen bör hjälpa till med borstningen tills barnet är i 12-årsåldern. Det gör borstningen mer effektiv och förhindrar att barnet sväljer tandkrämen.
• Besök tandvården regelbundet för att ta bort tandsten och få goda råd om hur du bäst tar hand om dina tänder. Din tandläkare kan också rekommendera vilken typ av tandkräm som passar bäst för dig och dina tänder.