fbpx
Kategorier
Fakta och råd Tänder

Problem med visdomständerna?

Problem med visdomständerna?

Visdomständerna sitter allra längst bak i käken. Till skillnad från de övriga tänderna växer visdomständerna ut först i 18–25-årsåldern. Oftast växer de ut utan problem, men för vissa kan visdomständerna orsaka problem, smärta och inflammation. Då behövs det tandläkarvård.

Varför kan det bli problem med visdomständerna?

Processen med att visdomständerna växer ut och tar sin plats i tandraden ser olika ut för olika personer. Många märker inte av den så mycket, medan andra får problem med tandvärk, inflammationer och tandskador. När det uppstår problem med visdomständerna kan det bero på några olika saker.

  • Brist på plats i tandraden. Visdomständer växer ut sist av alla tänder och kan därför orsaka problem i tandraden när de tränger fram. Visdomstanden kan till exempel tränga mot närliggande tänder eller krocka med roten på en annan tand. Det kan även hända att visdomstanden växer ut snett, eller rent av horisontellt, och skadar tanden intill.
  • Inflammation kring visdomstanden (pericoronit). Växer visdomstanden ut långsamt kan det bildas fickor runt tanden där det samlas bakterier. De bakterierna kan orsaka en akut inflammation med smärta och en svullen kind. Inflammationen kan även orsaka feber och problem med att gapa. Eftersom det rör sig om en bakterieinfektion kan infektionen sprida sig ned i halsen och leda till andningssvårigheter. Det är därför mycket viktigt att du söker vård om det uppstår en inflammation runt visdomstanden.
  • Karies. Visdomständerna sitter längst in i käken och kan vara svåra att rengöra. Det kan med tiden leda till ett hål i tanden (karies). Det kan vara svårt för tandläkaren att komma åt visdomständerna. Om det blir för problematiskt att laga tanden blir alternativet att ta bort den helt eftersom den kan orsaka mer problem med tiden.
  • Cystor. Tandkronan i en visdomstand som inte växt ut har en hinna runt sig. Den hinnan kan få vätskefyllda blåsor, så kallade cystor. De här cystorna kan göra att det blir trångt kring visdomstanden. Både mot de andra tänderna och nedåt käkbenet. Problem med cystor kring visdomstanden kan leda till smärta och svullnad kring tanden, kinden och även runt örat eller ned mot halsen. 

Hur går behandling av visdomständer till? 

Om en visdomstand orsakar smärta tar tandläkaren i regel bort den. Antingen med en tång eller genom att tanden opereras bort. Vilken metod som är lämpligast beror i regel på hur mycket av visdomstanden som har växt ut. Tången används om tanden har växt ut så pass mycket att tandläkaren kan få grepp om den. Att operera bort tanden görs bara om den inte har växt ut tillräckligt eller om tanden ligger på ett sätt som gör det svårt att dra bort den med en tång.

Om visdomstanden har växt upp mot en närliggande tand och skadat den kan det vara bättre att ta bort den skadade tanden istället. Då kan visdomstanden växa upp och ersätta den skadade tanden.

Ibland kan det vara bättre att låta visdomstanden sitta kvar så länge den inte orsakar någon infektion. Med åren hårdnar käkbenet och visdomstanden kan sitta djupt och vara svår att få loss. Därför kan det vara bättre att låta den sitta kvar hos äldre personer.

Om du behöver ta bort en problematisk visdomstand så får du lokalbedövning och smärtlindring. Lider du av tandvårdsrädsla kan du även få lugnande medicin som underlättar för dig. Om tandläkaren behöver sy efter att ha tagit bort din visdomstand får du återvända efter cirka en vecka för att ta bort stygnen.

Eventuellt kan tandläkaren skriva ut en antibiotikakur för att undvika infektioner efter ingreppet. Du kan även få antibiotika innan ingreppet om tanden är inflammerad.

Efter behandlingen

Det är bra om du väntar några timmar med att äta eller dricka efter ingreppet. Sitter bedövningen i är det lätt hänt att du råkar bita dig i munnen av misstag. 

Efter att du har tagit bort en visdomstand kan du känna dig öm och svullen i några dagar efter ingreppet. Det underlättar om du tar smärtstillande medel. Du kan även känna blodsmak i munnen i några dagar efter ingreppet men det går över när såret efter tanden läker.

Det är viktigt att du har en god munhygien efter ingreppet så att du undviker infektioner och komplikationer. Din tandläkare kommer att upplysa dig om hur du ska ta hand om din munhälsa efter att du har tagit bort visdomstanden.

När ska jag söka vård?

Om du känner av smärta eller andra problem med visdomstanden bör du uppsöka en tandläkare för att få en bedömning om vad som är bäst att göra. Du bör dock söka vård direkt om du upplever några av de här symtomen:

  • Svullnad kind kring visdomstanden
  • Feber
  • Svårt att gapa
  • Svullnad som sprider sig nedåt halsen

Om du besöker tandläkaren regelbundet kan din tandläkare röntga din mun och se hur dina visdomständer ser ut och hur de växer fram. Det gör att det blir lättare att förutse eventuella problem med dem.

Hur kan du lindra en värkande visdomstand?

En visdomstand som orsakar smärta behöver tas bort. Du kan även själv lindra smärtan innan det är dags för att ta bort tanden. Här är några knep som underlättar fram till dess att tandläkaren hjälper dig.

  • Smärtstillande medel. Värktabletter som innehåller ibuprofen lindrar inte bara smärtan i tanden, de hjälper även att minska inflammationen i tandköttet. Du kan även använda en lokalbedövande salva som du smörjer på området du har ont i.
  • Kyla. Du kan lindra smärtan genom att lägga is i en handduk och hålla mot käken. Du kan även använda en kylpack om du har tillgång till det. Håll isen/kylpacken mot käken i intervaller om cirka 15 minuter.
  • Saltvatten. Salt har en bakteriedödande effekt. När du sköljer munnen med saltvatten motverkar det bakterierna som orsakar inflammationen och värken. Du gör enkelt en saltvattenlösning genom att röra ned några teskedar salt i ett glas med kokt vatten. När saltvattnet har svalnat sköljer du munnen med det i några minuter 2–3 gånger om dagen.


Har du några andra frågor kring problem med visdomständerna eller vilken vård du behöver kan du kontakta oss.

Kategorier
Fakta och råd Tänder

Vad är tandsten och hur blir du av med den?

Vad är tandsten och hur blir du av med den?

Tandsten är väldigt vanligt, och nästan alla drabbas av det. Tandsten bildas när saliv och bakteriebeläggningar kommer i kontakt med varandra och stelnar. När tandsten väl har bildats går det inte att få bort med tandborstning, utan en tandläkare eller tandhygienist behöver avlägsna den med särskilda verktyg.

Det är viktigt att ta bort tandsten eftersom den med tiden kan leda till allvarligare problem som tandköttsinflammation och ev. tandlossning.

 

Så här bildas tandsten och så här blir du av med den.

 

Hur bildas tandsten?

Efter att du har ätit bildas en bakteriebeläggning på dina tänder. Den här beläggningen kallas för plack. Om placket sitter kvar på tanden blandas den som småningom med saliven och de mineraler som finns i den. Den här blandningen hårdnar snabbt och mineraliseras till tandsten. Hur fort tandsten bildas och hur mycket som bildas, varierar från person till person. Även de som borstar tänderna noga brukar ha tandsten på något ställe i munnen.

Medan plack går att borsta bort från tänderna med tandborste går det inte att ta bort tandsten själv eftersom den sitter fast väldigt hårt på tanden. En tandläkare eller en tandhygienist behöver därför ta bort tandstenen med särskilda verktyg.

Vilka typer av tandsten finns det?

Tandsten bildas på olika ställen i munnen. En typ bildas på tänderna och en annan sort bildas under tandköttskanten. De här olika typerna kallas för salivsten och serumsten.

  • Salivsten bildas nära spottkörtlarna i munnen. Den här typen av tandsten är vanlig att få på insidan av tänderna i underkäken och på utsidan av kindtänderna i överkäken. Du kan i regel se salivsten själv när du tittar i spegeln. Nybildad salivsten är ljus och liknar krita, men blir med tiden till ett mörkt område vid tandköttskanten. 
  • Serumsten bildas under tandköttskanten i inflammerade fickor mellan tanden och tandköttet. Den här typen ser ut som små öar på tandytan och är hård och mörkbrun. Serumsten kan leda till tandlossning som en effekt av inflammationen i tandköttet.

Symptom på tandsten

När placken har stelnat till tandsten täcker den tandköttskanten. Det gör att det blir svårare att rengöra munnen där. Det kan med tiden leda till inflammation i tandköttet och senare även tandlossning. Därför är det viktigt att ta bort tandsten.

Förutom att du själv kan se i spegeln om du har tandsten finns det andra tecken på att tandstenen orsakar inflammation i tandköttet:

  • Det uppstår blödningar i tandköttet när du borstar tänderna
  • Svullet och irriterat tandkött
  • Dålig andedräkt 
  • Smak av var från de inflammerade tandköttsfickorna
  • Det går att rucka på tanden (så kallad tandvandring) 

Tandköttsinflammationen är kroppens försvar mot bakterierna i tandköttskanten. Problemet med det försvaret är att obehandlad inflammation även löser upp benet där tanden är fäst. Det är det som kallas för tandlossning. Det är en långsam process som fortsätter så länge det finns ett problem med bakterier och den processen kan pågå i flera år.

Därför är det viktigt att behandla tandköttsinflammationen innan den ev. leder till tandlossning.

Hur behandlar man tandsten?

När tandstenen har hårdnat kan du inte ta bort den själv utan behöver besöka tandvården. Din tandläkare och tandhygienist har rätt instrument för att effektivt ta bort tandstenen.

Det vanligaste sättet att ta bort tandsten är genom en kombination av ultraljud och handinstrument. Ultraljud fungerar på så sått att ett instrument med en rundad metalltopp vibrerar lätt mot tandstenen. Det får tandstenen att lossna utan att tanden påverkas. Det är vanligt att man även använder olika instrument för att skrapa bort tandstenen som ett komplement till ultraljudet.

En del kliniker använder även kirurgisk laser för att luckra upp tandstenen. Det gör att processen med ultraljud och att skrapa bort tandstenen blir lättare.

När tandstenen väl är borta avslutas behandlingen med att tänderna poleras med putspasta. Det gör att tänderna får släta ytor som är lätta att rengöra. Det minskar risken för nya bakteriebeläggningar.

Den tandsten som ligger ovanför tandköttet går i regel att ta bort utan att det behövs någon bedövning. Det kan ila i tänderna medan tandstenen tas bort men det gör inte ont. Ligger tandstenen under tandköttskanten kan det behövas bedövning; särskilt om du har djupa fickor i tandköttet.

Efter behandlingen kan du känna dig lite öm i tandköttskanten under en kort period, men tänderna känns mycket rena och fräscha när tandstenen väl är borta. Det blir dessutom lättare att hålla plack borta från tänderna.

När ska jag söka vård för min tandsten?

Ta kontakt med tandvården om du märker att:

  • Du har mycket tandsten på tänderna, framför allt under tandköttet
  • Tandköttet har svullnat
  • Tandköttet blöder
  • Det går att rucka på någon av tänderna

Hur förebygger jag tandsten? 

Tandsten bildas tack vare plack och därför är det främsta sättet att motverka tandsten att ta väl hand om tänderna varje dag. Det gör du till exempel genom att:

  • Borsta tänderna noga morgon och kväll med en tandborste och fluortandkräm
  • Hålla rent mellan tänderna med hjälp av tandtråd, tandstickor eller en mellanrumsborste
  • Undvika småätande och oregelbundna måltider som leder till ökade bakterieangrepp
  • Besöka tandläkare eller tandhygienist regelbundet för att ta bort tandsten
  • Be att tandläkaren eller tandhygienisten visar de bästa sätten att hålla en god munhygien

Har du några andra frågor kring tandsten eller var du kan få hjälp med att ta bort den kan du kontakta oss

 

Kategorier
Fakta och råd Tänder Uncategorized

Ilningar i tänderna

Ilningar i tänderna

De flesta människor upplever ilningar i tänderna vid något tillfälle. Ilningarna upplevs som en smärta eller en kyla som strålar i tanden när du äter eller dricker någonting surt, kallt eller varmt. Ilningarna kommer plötsligt och försvinner i regel snabbt igen.

Ilningar i tänderna kan bero på flera olika saker. Så här kan du förebygga ilningar i tänderna och så här kan din tandläkare hjälpa dig.

Vad beror ilningar i tänderna på?

Om det ilar i tänderna är det en signal att någonting inte är som det ska med tänderna eller tandköttet. Ilningarna kan bero på flera orsaker men i regel handlar det om att det finns någon förslitning eller öppning som gör att de känsliga nerverna i tanden kommer i kontakt med det vi äter och dricker.

Här är de vanligaste orsakerna till ilningar i tänderna:

  • Blottade tandhalsar. Om tandköttet drar sig tillbaka blottas tandhalsarna. Då kan tandnervens kanaler exponeras och orsaka ilningar. 
  • Skador på emaljen. Våra tänder är skyddade av ett lager med stark emalj. Under emaljen finns själva tandbenet (dentin). Det är ett känsligt område där små kanaler leder in till tandens pulpa och nerver. Om emaljen skadas exponeras dentinet och ilningar uppstår. Det här kan till exempel bero på frätskador på grund av obalans i munnens pH-värde. Det kan inträffa om du äter eller dricker någonting surt som juice, läsk, surt godis, citrusfrukter etc. Frätskador kan också bero på sura uppstötningar eller upprepade kräkningar. Emaljen kan även skadas av slipmedel i tandkräm, sprickor som uppstår om du råkar stöta tanden mot något m.m.
  • Tandgnissling. Emaljen kan även skadas på grund av det slitage som uppstår när tänderna nöts mot varandra. Det kan bero på naturliga orsaker som ålder och tuggning, men även på tandgnissling. Det är ett problem som oftast inträffar när vi sover, så inte alla som gnisslar tänder vet om att de gör det.
  • Kariesangrepp. Om du får hål i tanden och dentinet blottas kan det börja ila i tanden. Du kan börja känna av ilningarna redan när hålet är litet och ytligt.
  • Gamla lagningar. Om du har en gammal fyllning eller lagning som har börjat lossna eller spricka kan det ila i tanden som är lagad.
  • Pulpit. En inflammation i tandens pulpa kan ge ilningar i tanden när du tuggar.
  • Felaktig tandblekning. Det händer att de som bleker tänderna själv hemma, eller hos någon som inte har tandvårdsutbildning, får problem med ilningar i tänderna. Det beror på att medlet som används för tandblekningen fräter på emaljen och kan orsaka skador om man inte vet hur man använder det på rätt sätt.

När bör jag gå till tandläkaren?

Om dina ilningar håller i sig, påverkar ditt dagliga välmående och inte går över av sig självt behöver du kontakta tandvården för att ta reda på orsaken och få rätt behandling.

Hur behandlas ilningar i tänderna?

Eftersom ilningar i tänderna kan bero på flera olika orsaker börjar tandläkaren med att undersöka dina tänder. Tandläkaren kommer bland annat att titta på och knacka på dina tänder för att se om det finns några skador eller sprickor. Du kan även få bita i en särskild plast som hjälper tandläkaren att upptäcka om det finns sprickor i tanden. Ofta tas det röntgenbilder av tänderna som visar om det finns karies under någon fyllning eller andra skador på tänderna som är svåra att se.

När tandläkaren har hittat orsaken till dina ilande tänder får du rätt behandling för att bli av med problemet.

  • Beror ilningarna på att du har borstat tänderna på fel sätt visar tandvårdspersonalen hur du ska borsta för att undvika att skada tandköttet. Du kan även få en fluorlackning som stärker tänderna.
  • Har du känsliga tandhalsar, frätskador eller ytliga sprickor i tänderna får du en fluorlack som skyddar och stärker tänderna. Är skadan på tanden mer omfattande kan det behövas en större fyllning för att reparera skadan. Den fyllningen görs i regel av en slags plastkomposit.
  • Beror ilningarna på att du har hål i tänderna, eller på att en gammal fyllning har börjat lossna eller spricka, reparerar tandläkaren hålet eller fyllningen. Då tar tandläkaren bort den skadade delen och bakterierna och sätter dit en ny fyllning.
  • Har du ilningar på grund av att du gnisslar tänder kan du få en bettskena som skyddar dina tänder medan du sover.

Så kan du förebygga och lindra ilningar i tänderna

Om du tar väl hand om dina tänder kan du motverka att du drabbas av ilningar i tänderna. Här är några bra tips.

  • Borsta tänderna två gånger om dagen i två minuter varje gång med en fluortandkräm. Det håller tänderna fria från de bakteriebeläggningar som orsakar karies och tandköttsinflammation. Skölj inte munnen efteråt, så stannar fluoret kvar och stärker tänderna längre.
  • Använd en mjuk tandborste. Tryck inte för hårt när du borstar. Du kan dels skada tandköttet men det blir även svårare att rengöra tänderna om du trycker så hårt att borststråna böjer sig. Håll tandborsten lätt, ungefär som när du håller i en penna.
  • Du kan undvika att få frätskador på tänderna om du väntar minst en timme med att borsta tänderna efter att du har ätit eller druckit någonting surt. Syran mjukar upp tändernas yta och du kan slita på emaljen om du borstar tänderna medan de är uppmjukade. Har du återkommande problem med sura uppstötningar eller kräkningar bör du ta kontakt med din vårdcentral.
  • Det finns speciella tandkrämer mot känsliga tandhalsar. De innehåller bland annat kaliumnitrat. Det är ett ämne som bildar ett skikt som skyddar mot ilningar.
  • Gnisslar du tänder beror det ofta på stress. Hitta metoder eller behandlingar som hjälper dig att minska på stressen. Då minskar även trycket på dina tänder.
  • Gå till en professionell tandvårdsklinik om du vill bleka dina tänder. Då får du en behandling som inte skadar dina tänder. Du får dessutom ett bättre resultat som varar längre.
  • Gå på regelbundna kontroller hos tandvården. Då går det att upptäcka till exempel karies och skador på tänderna i ett tidigt skede så att det kan behandlas innan det blir ett problem.
Kategorier
Fakta och råd Tänder Uncategorized

Tandvärk

Tandvärk

Tandvärk? Tveka aldrig – kontakta din tandläkare om du har ont i tänderna, om dina tänder värker, framför allt om du inte vet varför. Det kan vara inflammerat, infekterat eller på något annat vis skadat.

Det första du förmodligen bör veta är att smärta i munnen är mer komplext än vi förstår, och att det inte alltid är så enkelt förklarat som man tror. Ibland spelar det ingen roll om du har ont i de övre delarna av munnen – problemet kan egentligen ligga i de undre delarna. Därför behöver du vända dig till en tandläkare, inte minst om din smärta kommer och går med allt tätare mellanrum.

Det kan vara så att din tand är inflammerad eller infekterad, vilket leder till värk och kan övergå till smärta. Det kan var så att det börjar göra ont först och att värken sedan stegrar och successivt tar kliv mot just smärta. Det kan också vara så att du har väldigt ont ena dagen och att du nästa dag knappt känner någon smärta.

Tandvärk är knappast något ovanligt och kan uppstå på grund av hål eller störningar i nerven på grund av diverse lagningar, såsom de som utförs på djupare plan. Ibland kan mentala problem som stress också vara en anledning, eller att du pressar tänderna i sömnen utan att ens veta om det, samt feber, frossa eller influensa. Skulle det var så att du är förkyld kan ett tryck uppstå mot överkäken och dina bihålor gör sig hörda genom svullnad. Det är viktigt att inte nonchalera en potentiell tandvärk genom att betrakta feber som någonting fysiskt kännbart på andra platser än i munnen. Människokroppen är komplicerad och en viss sjukdom kan leda till en skada på ett helt annat ställe än vad vi begriper via vår logik.

Tandläkarbesök – och så värker det
Du har precis varit hos tandläkaren – och kort därpå upplever du tandvärk. Det ilar, det irriterar och det gör ont. Du ska här inte behöva vara orolig, eftersom detta är en vanlig konsekvens av att tandläkaren har gjort ett ingrepp eller en behandling som stört nerven. Går det dock inte över efter ett par dagar skadar det inte med ett återbesök. Tiden gör sitt, men ibland är det bra att ta en extrakoll på tänderna efter att det har gått en viss tid och värken kvarstår eller framför allt har förvärrats. Skulle det vara så att det är något mer kan det vara allt från en visdomstand som vill tränga fram, en inflammerad nerv eller gnisslingar på nätterna. Det är givetvis svårt att avgöra för din del – vilket kan vara anledning till att uppsöka tandläkare.

Åldern är bara en siffra
Det gör detsamma om du är gammal eller ung, vuxen eller barn, och du ska absolut inte skämmas över att du vid en viss ålder upplever en viss tandvärk som du kanske tycker att du inte borde uppleva. Ett konkret exempel är om du som kvinna är gravid och har ont i tänderna, vilket kan bero på svullnad på grund av den ökade mängden blod i kroppen. Det finns ingen anledning att förringa problemet och du förlorar ingenting på att kontakta din tandläkare. Det värsta som kan hända är att tandläkaren säger att det inte är något att oroa sig för. Frågan är då ställd och svaret är klart, tydligt och tillfredsställande.

Behandling av tandvärken
Till att börja med kan du också bidra till att din tandvärk lindras eller helt försvinner. I likhet med många andra delar av munvård handlar det om att ta hand om tänderna, att borsta två gånger om dagen, att använda tandtråd eller andra former av denna, att undvika småätande och helst dra ner på mängden godis, läsk eller dylikt Dessutom kan du traska in på apoteket för att införskaffa receptfria läkemedel. Plocka då till dig medicin som innehåller ibuprofen eller paracetamol.

Har du dock hamnat i ett läge där du känner att inget av detta hjälper, att mjölken redan är spilld eller att medicineringen inte hjälper, är du självklart välkommen för behandling av din tandvärk, med det tydliga målet att bota den. Med teknikens utveckling går det i dag snabbare och smidigare att få tag på sin tandläkare för rådfrågning eller tidsbokning. Tveka inte att göra det – och se hur dina tänder och din mun kommer att tacka dig för det både i dag och i framtiden.

Våra legitimerade tandläkare på dentme® är proffs på tandvärk. Vi hjälper till att diagnosticera och felsöka så du kan komma i bukt med problematiken. Vi vägleder dig hela vägen, enda i mål.